Av Steven Jarrett, fil. dr., seniorkonsult
Tidigare publicerat av PSI Talent Management eller Cubiks, innan företaget bytte namn till Talogy.
Alla organisationer måste mäta effektiviteten hos sina urvalsverktyg. Vissa kanske inte vet vad en valideringsstudie är och att den finns till för att ge din urvalsprocess en betydande fördel, eller vissa kanske tror att den enda gången den behöver göras är om det finns juridiska utmaningar. Det finns dock många skäl att genomföra en valideringsstudie som inte är direkt relaterade till juridiska utmaningar. En kriterierelaterad valideringsstudie undersöker poängen på en bedömning före anställning och hur de korrelerar med prestation på jobbet, så att man kan förvänta sig att de som får högre poäng på ditt bedömningsverktyg presterar bättre på jobbet än de som fick lägre poäng på bedömningen. Denna process kan användas inte bara för bedömningar, utan alla delar av din urvalsprocess.
Här är tre sätt en valideringsstudie kan gynna din urvalsprocess:
1. Den fastställer urvalsverktygets effektivitet.
Genom att fastställa verktygets effektivitet får du en bättre förståelse för hur väl bedömningsverktyget eller urvalsmetoden förutsäger framgång i den aktuella tjänsten. Detta gör att du också kan redigera bedömningspoängen så att du kan maximera validiteten samt förstå om verktyget förutsäger framgång på samma sätt oberoende av ras och kön. Slutligen finns det potential att visa verktygets ROI genom korrelerade poäng med bättre prestation, minskad kompensation till medarbetarna eller andra variabler av intresse.
2. Den låter dig redigera testdesignen för att få den att fungera för din organisation.
Studien kommer att göra att du förstår vilka metoder/konstruktioner som är mest och minst effektiva för att förutsäga prestation. Dessutom, eftersom minskade bedömningstider blir allt mer önskvärda, kan man kanske identifiera områden för att förkorta bedömningen så att kandidaterna kan fokusera på de delar av bedömningen som är mest prediktiva.
Data gör det möjligt för en organisation att optimera sitt bedömnings- eller urvalsverktyg för den specifika tjänsten eller de specifika tjänsterna av intresse. Till exempel valde en stor biltillverkare att genomföra en valideringsstudie i syfte att förstå verktygets ROI. Men de kunde också minska bedömningstiden med 25 %, samtidigt som de bibehöll prediktionen om framgång i rollen.
3. Det ökar lagenligheten i hela din rekryteringsprocess.
Även om det inte är det enda skälet är potentiell lagenlighet fortfarande ett rimligt skäl för att genomföra en valideringsstudie. Organisationer som har ökat sin juridiska exponering på grund av att de är en statlig entreprenör, bedriver volymrekrytering eller bara har attraktiva tjänster lediga, bör överväga att validera sina urvalsförfaranden. Specifikt ger valideringsbevisen orsaken till att individer valts eller inte valts ut för rollen. Detta blir av yttersta vikt om verktyget visar negativa följder, för även om det inte är olagligt måste du om det blir en negativa följder visa att verktyget är jobbrelaterat och att det inte finns ett alternativt urvalsförfarande.
Detta lyfte fram anledningarna till den kriterierelaterade valideringsstudien, men det finns andra sätt att samla in valideringsbevis, som du kan lära dig om här. När du väl har samlat in valideringsdata kan du dessutom presentera dessa resultat på ett minnesvärt sätt för att visa värdet av din urvalsprocess.
